Malte (världens bästa hund)

Hej på er! Jag är precis hem kommen från en promenad med mamma, syster och Emma.
Och våra vovvar då. Bruce, Chess och Malte. Och jag är skakis måste jag också säga.
Mina ben kommer ge vika vilken sekund som helst känns det som. Det hände en jävla olycka!
Vi hade hundarna lösa, dels för att dem brukar fungera ihop och har alltid gjort det innan.
När vi hade gått ungefär halva rundan så hände det. Jag höll Emmas rottweiler Chess, och
alla vet väll hur rottweilrar är? Jag är ganska klen och hålla en rottweiler i koppel är inte det
lättaste. Vi gick i alla fall på en bro öven ån och jag hade problem med att hålla balansen
med tanke på att Chess drog något så fruktasvärt! Därför uppfattade jag inte riktigt hur det hela
började men mamma böjer sig ner för att berömma Malte då börjar Malte skälla på Bruce och
dem två hoppar på varandra, Bruce biter i Malte och Malte morrar och skriker, jag tappar greppet
om kopplet och Chess hoppar rätt in i högen över Malte ihop med redan jätte aggresiva Bruce.
Och Malte håller på att trilla ner i ån. Emma och mamma försöker förgäves få bort hundarna från
varandra, vilket till en början var helt omöjligt! Jag och Alice gjorde inte mycket mer än att bara skrika.
Jag vet så här i efterhand att det inte hjälpte någon, varken mig själv, alice eller någon av hundarna
men jag trodde verkligen att Malte skulle bli ihjälbiten! Tänk er själva en liten lhasa apso mot
TVÅ rottweilrar! Eller rättare sagt två rottweilrar mot en lhasa apso för Malte hade inte haft en
chans om det hade gått så långt. Som tur var så fick vi kontakt med hundarna och kunde sära på dem.
Då låg stackars Malte nästan nere i ån och jag kunde verkligen se att han var rädd!

Nu är vi hemma i säkerhet i alla fall och vi har undersökt Malte och det visade sig att Bruce
som är kastrerad bet Malte i pungen (av alla ställen.) Haha, jag tror det var ren avundsjuka.
Nej jag ska inte skämta bort detta, jag är fortfarande skakis men samtidigt helt överlycklig för
att världens bästa hund faktiskt lever för hade Emma och mamma inte lyckats sära på dem så...
Ja, jag vill inte ens tänka på det. Malte lever i alla fall och det är det viktigaste.
Nu ska jag försöka varva ner lite och titta på Coyote ugly ihop med familjen. Den är slut kl tio
och det känns ju väldigt lagom denna söndagkväll. Vi hörs imorgon. Godnatt med er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0