lollalisen

Jag tänker fortfarande inte säga något om vad som hänt för egentligen har det inte hänt något.
Men på ett sätt har det det, fast inte än. Svårt att förklara men jag vill inte säga någon om det.
Jobbigt är det i alla fall och gråter det gör jag också och det har jag gjort sen kl ett inatt. Jag måste
bara få skriva av mig lite. Jag vill inte vara till besvär för någon därför väljer jag att skriva här.
Här kan folk bara läsa och tänka utan att göra något, och det är så jag vill ha det nu. Faktiskt.
Varför känner jag så här, när jag inte vill känna så här? Jag hoppas av hela mitt hjärta att känslan
försvinner för den är verkligen inte välkommen. Men nu är den här så är det väll lika bra att bara
ta itu med den. Men kommer jag klara det? Kommer jag kunna strunta i dig när jag vet att jag har
dig så nära? Jag måste, för min skull, för din skull och framförallt för VÅR skull! Jag älskar dig
enormt mycket men jag behöver lite utrymme för mig själv. Jag är en väldigt dominant kvinna och
klarar inte av när någon kommer så nära inpå. Jag vill ha dig men jag måste få ha mig själv lite
också. Och jag vet att du älskar mig jätte mycket men du måste ge mig lite plats för mig själv. 
Nu tror jag att jag ska krypa ner i ett bad och ligga där hela kvällen tills hela min kropp ser ut som
ett russin sen hoppas jag att livet känns lite bättre efteråt. Egentligen är inte detta något problem när
man tänker på tex alla barn som har det svårt, eller alla andra människor överhuvudtaget som verkligen
har det svårt på riktigt och som verkligen har problem men när sånt här händer så känns det verkligen
som att man ska dö! Jag vill bara försvinna nu. Jag känner mig så elak, jag ville aldrig utsätta dig för
detta men jag hade inte direkt något val. Du förtjänar verkligen inte detta..
Jag älskar dig, glöm aldrig det! <3