Katastrofövning.

Hej på er!
Då har jag äntligen satt mig ner efter åter en fartfylld dag. Det är spännande när det händer mycket grejer.
Jag gillar det faktiskt. Idag så har det varit utbildningsmässa i Bergendalshallen och givetvis så var vi, som
alla andra gymnasie program på plats för att informara om just vår linje. Sara tog blodsocker på personer
som ville det och visade hur det gick till när man tar ett blodprov och jag och Leonora var inkastare. Vi
lyckades faktiskt få in en del folk. Nu hoppas vi bara på att de väljer omvårdnad när det väl är dags för dem
att välja linje. Men detta är inte det huvudsakliga. Jag vill berätta om gårdagen nu.

Som sagt så var vi med på katastrofövning igår med massa sjukvårdare och brandmän. Det var riktigt,
riktigt kul! Verkligen en erfarenhet och det känns jätte kul att man har varit med om det. I alla fall. Vi kom
dit vid tre och fick information om vad som skulle hända, sen blev vi sminkade (eller de som skulle vara
sminkade.) Sen placerade de ut oss. Jag, Carro och en annan tjej var höjdrädda så istället för att vara
högt uppe i räddningstjänstens torn så fick vi krypa in i en bil som hade kört rakt in i tornet och som låg
på sidan. Det var detta som skulle ha hänt och det var det som var katastrofen. När dem väl hade börjat
så klippte dem upp taket på bilen och slog in glasrutorna och jag blev faktiskt rädd på riktigt! För att göra
en väldigt lång historia kort, efter denna övningen så var det dags att sätta sig i en buss som körde oss 
ut på P2:s område där katastrof nr två utspelade sig. Det var en buss som hade krockat med två personbilar.
Denna gången fick vi sitta i den bilen som faktiskt var på rätt köl. Brandmännen och sjukvårdarna gjorde ett
bra jobb förutom att det kanske tog lite för lång tid och de skämtade rätt mycket. Visst det var bara en övning
men hur hade de gjort om det varit på riktigt? Men som det så fint heter: "Övning ger färdighet." Jag är gärna
med fler gånger. Haha. Nej nu ska ni minsann få se lite bilder från gårdagen. Det var så mörkt när vi hade
övning två så då kunde jag inte ta några bilder men ni får se övning ett innan den hade börjat.


Maria och Carro precis efter det blivet sminkade. Ganska så ovant att se
Carro så blek med tanke på att hon nästan alltid är brun, speciellt nu när
hon är hemkommen efter två veckor i Turkiet.


Sara med rätt mycket blod, om hon själv får välja.

Sen var det dags att placera ut oss för första övningen. Tog en bild på
klassen och de andra som var med på övnngarna,  innan vi skulle in i bilen.

Carro och jag var väldigt skeptiska i början om vi hade gjort rätt val.
Tornet kändes just då som ett mycket bättre val. Vi fick båda lite panik
när vi skulle krypa in i den här bilen.

Men vi tog oss samman och kröp in i bilen och när vi väl var inne så
började vi tramsa oss och ingen kunde få tyst på oss. Övningsledaren
tyckte nog att vi var ganska så jobbiga.

Sara befann sig på väldigt höga höjder och jag kom på att jag  trots allt
var rätt så glad att jag bafann mig i en bil nere på marken.

Sen drog övningen igång och då kunde det se ut så här.  Mitt "agerande"
gick ut på att klaga på stickningar i fingrarna och smärta i nacke
(eftersom jag fått en whiplash skada) De tog hand om mig fint men jag fick
på mig otroligt mycket remmar och kragar så jag kunde inte ens vrida
huvudet en cm!

Övning ett tog slut och vi begav oss ut mot P2 för övning nummer två.
Här tog vi en välbehövlig paus och pratade ut om vad vi hade varit med om
samtidigt som vi drack varm blåbärssoppa. Det var gott!

Visst ser det roligt ut? Jag är hemskt glad att jag har fått vara med om detta. Det är inte alla om får den 
här chansen. Men vi får vara med om rätt mycket på omvårdnadsprogrammet. Det gillar jag. Nu ska jag
ta och äta lite kvällsmat sen är det sängdags. Ha det fortsatt trevlig kväll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0