lollalisen

Hejsan!

Jag vet inte hur jag ska känna. Just för tillfället är jag fruktansvärt deprimerad! Jag vill redan
tillbaka till skolan och träffa alla i OP3. Hur ska jag klara mig utan alla underbara människor
i OP3? Ungefär så känns det nu. De tre åren på Jacobskolan på omvårdnadsprogrammet
har varit dem tre bästa åren i mitt liv! I alla fall - JAG HAR TAGIT STUDENTEN!
Studentdagen var den roligaste dagen i mitt liv! Vi började champagnefrukosten kl halv åtta
hos Annas moster som bodde i ett galet fint hus, där sjöng vi vår sång och skrev i varandras
mössor. Därefter fick vi skjuts upp till stan där vi skrek och visslade i våra visselpipor, när vi
gått runt ett tag tyckte vi det var dags att gå upp till skolan eftersom det regnade. I skolan hade
vi ett sista kärt återseende med soffan och vi träffade även Jeanette som var på besök denna
dag. Vi tog ett fint kort på klassen utomhus och sen var det dags för en gemensam
avslutningslunch i matsalen med alla studenter. Det var galet kan jag säga! Alla skrek och
stampade och var lyckliga, det var byggprogrammet och omvårdnadsprogrammet som
hördes mest skulle jag säga. Typ som en battle. Haha! Efter lunchen var det samling i aulan
där Uno (rektorn) höll ett bra tal som vanligt och en gammal musiklärare till mig spelade
massa bra låtar och alla sjöng med och dansade. När alla studenter stämde i tillsammans i
den blomstertid nu kommer kom det lite tårar.. Efter vi varit i aulan var det inte långt kvar till vi
skulle springa ut. Vi gick tillbaka till klassrummet och fick våra betyg och kramade om våra
lärare och gav dem lite presenter. Sen gick vi tillsammans upp till G - byggnaden där alla
Jacobsskolans studenter var samlade. Där var galet mycket tryck och vi tjejer var fruktansvärt
nervösa! Efter lite kladd med ordningen om vem som skulle springa ut var det äntligen vår tur,
Pia (skolsköterskan) kollade mig i ögonen och öppnade dörren och Sara stod framför mig så
jag puttade på henne för att hon skulle förstå att det faktiskt var vår tur att springa ut. Ut sprang
i alla fall OP och när alla sen var ute på trappan började vi sjunga vår sång.

FÖR VI SKA FESTA HELA NATTEN, FESTA HELA DAN,
PARTY HELA LIVET VI SKA SVIRA RUNT PÅ STAN.

JA, JAG ÄR LYCKLIG, JA, JAG ÄR LYCKLIG MÅNDAG,
TISDAG, ONSDAG, TORSDAG, FREDAG, LÖRDAG, SÖNDAG
JA, JAG ÄR LYCKLIG JA, JAG ÄR LYCKLIG HELA VECKAN LÅNG..

OP, OP, OP3, OP3!!!

När vi sjöng det sista trodde jag att mina knän skulle vika sig och att jag skulle trilla ihop. Det var
det mest känslosamma jag gjort i mitt liv och när man såg alla föräldrar med sina skyltar på sina
barn och ens egen hets blev det nästan för mycket, men jag lyckades i alla fall stå på benen och
började springa mot familjen.
  Detta kan bli hur långt som helst som vanligt så jag ska försöka korta ner det... Att åka runt i stan
på flaket tillsammans med klassen var det roligaste jag gjort!
Där hemma bjöds det på god mat och jag fick jätte mycket fina saker, på kvällen stack vi in till Maria
för att festa vidare innan vi skulle till björket, där var det grymt ös men när jag väl tog taxi hem och la
mig sen tog det inte många minuter förrän jag stensov! Jag var i alla fall vaken i 24 timmar som jag
hade sagt att jag skulle vara. Vilken dag det var alltså. Den 5 juni 2009 kommer jag minnas så länge
jag lever, jag har nog aldrig haft roligare eller mått så bra! Tack alla. OP3 jag älskar er alla och saknar
er redan jätte mycket!

Balen igår var också helt fantastiskt rolig! Fick dock lite panik i början med håret och klänningen som
tryckte över bröstet. Inte riktigt min grej att vara så uppklädd, tur att man bara gör det en gång i sitt liv i
alla fall.. Så bortsett från den lilla skit portion mat man fick och att mitt löshår inte gick att locka så var
gårdagen jätte lyckad och jätte rolig. Det var lite annorlunda att dansa sönder i en lång klänning kan
jag säga. Jag och Philip var snyggast på stället.

Nu börjar vuxen livet sägs det. Jag är glad att jag inte börjar jobba förrän v 27. Nu är det tre veckors
slapp och nu ser jag BARA fram emot Peace and Love och Borlänge som vi åker upp till om två veckor..


Jag och Philip.


Philip, jag, Maria, Linus.